Solen skiner, det är sommarvarmt, en stad med trevlig atmosfär omger mig. Men mitt i den vackra omgivningen med sina branta backar, pittoreska ”cable cars” som gnisslar fram på skenorma i backarna, vattnet som omgärdar stadskärnan och en tillsynes välordnad stad möts vi av personer som går och leter i papperskorgarna och äter resterna, tar drickaslumparna för att överleva. Det får mig så in i hjärteroten att lida, grubbla över oss människor. En kort stund. Sen är det rätt sorgligt och ärligt att behöva erkänna att livet tuffsar vidare och då är upptagenheten någon annan stans.
Här på ABCT´s 44th annual conference ges en suverän möjlighet att lära nytt, få inspiration. Möta samt lyssna på kunniga och trevliga kollegor är inte fy skam.
Men igår var en höjdpunkt Chinatown där vi av en slump hamnade i att dricka te inne i en butik. En ung kinesiska serverade oss tekopp efter tekopp med olika sorters te. Teet serverades i små koppar stora som äggkoppar. Hennes utsagor om teerna var att de hjälpte mot alla möjliga fyiska och psykiska svårigheter. I stunden rätt tilltalande att tro på, men….När vi strosade vidare efter denna andaktiga testund, två relativt oplanerade och aningen impulsiva damer, hamnade vi åter igen av en slump inne på en fotmassage salong. Två kinesiska herrar knådade våra fötter och vader och oj vad det gjorde ont i mellanåt samt mmm …vad skönt det var då och då. Skönt att upptäcka och vara nyfiken samt se vad som händer. Livet är en resa, en process som vi ibland kanske har nytta utav att inte alltför mycket planera, organisera. Eller hur !?
