Fick en fundering när jag satt och lyssnade på en intressant och intellektuell diskussion. Fokus var på den ständiga utveckling vi lever i, och som vi sedan ska förhålla oss till. Ofta är fokus på förändring och utveckling där något ska bli bättre, miljö, organisation, teknik, ekonomi och vi själva förstås. Tänk om, och jag är snudd på säker att vi för att både hantera utvecklingen runt i kring oss och att utveckla oss själva i lagom dos, ja på ett smart och långsiktigt sätt, behöver in-veckla oss mer. Med in-veckla menar jag att träna oss i att vara stilla och observanta på de inre signaler vi ständigt har och får i mängder av situationer. Bli mer observanta på den inre miljö vi lever med. Jag brukar tänka samla data. Dvs. veckla in oss mot en lyhördhet och ett accepterande av den inre arena vi har och när vi upplever det vi upplever. Vi har känslor som vi är mer eller mindre medvetna om, vi har tankar i form av en ordmaskin som är i ständig aktion, vi har kroppsliga signaler, vi har impulser och ibland agerar vi på impuls och i andra situationer agerar vi mer eller mindre medvetet. Allt detta i en given situation där något triggat igång det och vi befinner oss i en miljö som reagerar och agerar på det vi förmedlar och gör. Så summan av kardemumman blir att för att utveckling ska ske på ett vist/smart sätt är det ofta nödvändigt med ett in – vecklande, där man gradvis blir mer ärlig mot sig själv och det som sker i din inre miljö. Så veckla in dig lite då och då.
