Jag valde igår, att inte hoppa på karusellen, att inte gå in på ”nöjesfältet”. Valet var inte lätt. Skulle jag gå på vad jag vill, vad som skulle bli roligt, spännande och utmanande samt kanske öppna upp massa nya bekantskaper, och nya erfarenheter, då borde jag ha tackat JA. Men om jag ärligt lyssnar och litar på vad jag värderar som viktigt i just den här situationen, om jag kan stå för alla aspekter i sammanhanget, ja om jag ser att vad jag tror är vist att göra, då ska jag tacka NEJ.
Det gjorde jag. Och när jag hade gjort det kom en stark känsla av tvivel. Jag missar massa roligt, ekade inom mig en bra stund.
Nu vilar jag i att det var ett vist beslut och min självrespekt är stärkt.
Att få fatt i sin vishet, är ett inre arbete som innebär att se den känslostyrda argumentationen och det logiska argumenterandet och bolla dessa för att, få fatt i det som blir och är bra för mig nu och på sikt och i enlighet med mina värderingar.
