Att gå utanför gränser, att både snubbla in på det allra ömmaste och samtidigt driva allvaret till ett sprakande galet glädje bubbel, har Kristina Lugn lyckats med i pjäsen ”Hjälp sökes”. Med musik av Benny och Björn, vacker skönsång, skickliga skådesplare och med djur som aktörer kände jag mig som om jag befann mig i en tänjbar värld. Dilemmat att vara människa rör vid min inre bassträng gång på gång, och slår an en fint pirrande ton.
Samtidigt läser jag just nu om bemötande i svåra relationssituationer och om hur vi så oerhört lätt blir känslostyrda och då inte alltid agerar smart, ja vist helt enkelt.
Kombinationen av influenser efter ”hjälp sökes” och boken/ämnet jag djupdyker i, får mig att på ett sprittande sätt ana att det finns något värdefullt i att både våga självreflektera, se ”min” sanningen i vitögat och jämte det våga släppa lös den där pyrande nyfikenheten, slå sönder en regelboja ”and fly away!” Det är ett spelspektra vi har nytta utav i mötet med oss själva och med andra.
