Barnbarnet kommer hem med två aborrar, glad och stolt. Jag ska försöka rensa de slippriga, nu döda liven. Bakgrund som lägenhetsunge och nu storstadsbo finns inte en endaste kunskap om detta. Men med svärsonens hjälp gör vi ett försök.
Tankar dyker upp kring hur vi kan ta för givet att man ska kunna vissa saker men har man aldrig fått lära sig, vet man faktiskt inte, än. Hade jag vuxit upp i en miljö där att rensa och filéa en fisk varit vardagsmat, hade det sett annorlunda ut. Miljö, erfarenheter påverkar.
Nyttigt att inse, att ibland kan man inte. Än!
