Men intressant är att även reflektera över andra starka känslor som hinner svischa förbi. Sonen stod kvar och höll en hyfsad ståplats medan jag ställer mig i en enorm kö för att köpa dricka. Amanda Jensen hinner framföra hela sitt nummer medan jag står och troget värnar min plats i kön (allt detta längst bak i arenan). När jag äntligen kommer fram pekar mannen som ska serva mig på en lapp. Vi tar inte kort. Och jag har bara kort. Oh så arg jag blev, besviken på mig själv att jag inte kollat upp innan och arg för att de inte tydligare skyltat. Ja, bara att foga sig.
Sen följer då en väntan, på att DE ska komma ut och göra sin grej. Varmt, och tålamod, och ömma fötter men sen kommer belöningen som ni förstår är av en härlig kaliber. Massa härliga känslor.
Mot slutet, ser jag en yngling falla framåt. Jag säger till sonen att han svimmade nog. Men så var inte fallet. Han hade spytt rakt ut. Hans kompisar tog honom med ut direkt. Äckelkänslan som kommer direkt är stark, men vinsten vi fick var att det blev ett stort mellanrum precis framför oss, så att vi fick en betydligt bättre möjlighet att ”spotta” Mick, Keith, Ron ja, hela bunten av äldre mogna män och en suverän kvinna.