Grönt, grönt, grönt…

Det är grönt i alla nyanser, där jag är nu. Tacksamhet sköljer över mig, över hur fantastisk vår natur är. De träd, de blad, de blommor och växter som ”bor” och trivs här på ön, med sina annorlunda former. De behöver respekt, annars är risken att vi går för hårt åt den jord som föder oss, och bär oss.

Det blir lite extra reflekterande så här i annan miljö, mer tid, och kanske åldern hjälper till!

Karin Ovefelt

Leg. Psykolog | Leg. Psykoterapeut | Handledarutbildad i KBT

Allt har ett slut

Idag lämnar jag. Vi lever bara i nuet, på ett sätt, men vi kan uppmärksamhets-mässigt vara någon annanstans. I minnen, i oro för vad som

Läs mer »

Rötter

Något som håller oss grundade, något som håller oss på plats när det stormar. Här på bilden är de synliga, men oftast är de väl

Läs mer »