Nu har siffermängden ökat med en ”tung” siffra, det är hela 53 år som gäller, när någon frågar. Det låter värre än vad det är. Och onekligen oundvikligt. Efter att ha firat dagen med att sitta still ute i kustbandet och målat av en fiskebod i akvarell som jag blev väldigt nöjd med, samt efter det träffat nya trevliga männsikor känns dagen helt fullbordad. Det är något med att försöka fånga dagen, fånga ögonblick, vara förnöjsam. Oj vad det kan låta käckt men om ni hade sett mig igår, när det osade av ilska och besvikelse över något andra gjort och som jag inte kunde/kan göra något åt är det ju tur att den här dagen haft en annan ton.
